Hållbarometern
Vårt rörelsemönster har förändrats på grund av den digitala utvecklingen och övergången till mer sittande under arbetstid och fritid. Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer. Det gör stillastillasittande till ett av våra stora folkhälsoproblem. Långvarigt stillasittande kan även leda till belastningsbesvär i nacke och axlar. Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen av stillasittande genom enkäten Hälsa på lika villkor.
Stillasittande vuxna
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Män |
2018 |
54,1 |
|
1 |
Män |
2020 |
53,0 |
|
2 |
Män |
2021 |
55,0 |
|
3 |
Män |
2022 |
57,8 |
|
4 |
Män |
2024 |
53,9 |
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV)
Kommentar
Stillasittandet har ökat sedan 2018 men minskade mellan 2022 till 2024. Det är viktigt att tänka på att statistiken kommer från en nationell enkät och urvalet i kommunen kan vara väldigt liten. I hela Sverige kan vi dock se en ökande trend. Enligt Folkhälsomyndighetern är en nyckelfaktor för att lyckas bryta trenden samverkan mellan olika förvaltningar med verksamhet som kan främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar, vuxna och äldre.
Indikatorn visar antal som på frågan "Hur mycket av den vakna tiden sitter du ner per dag?" har angivit alternativet "7 timmar eller mer per dag" dividerat med totalt antal som besvarat frågan.