Gå direkt till sidans innehåll

Förändring i antal invånare

Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Indikator GM. 11. 1

Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.

Antal invånare minus antal invånare fem år tidigare som andel av antal invånare fem år tidigare

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

Män

1998

3,4

1

Män

1999

3,1

2

Män

2000

2,7

3

Män

2001

3,3

4

Män

2002

3,2

5

Män

2003

2,4

6

Män

2004

2,2

7

Män

2005

2,2

8

Män

2006

2,3

9

Män

2007

4,1

10

Män

2008

5,3

11

Män

2009

6,3

12

Män

2010

7,8

13

Män

2011

8,4

14

Män

2012

7,8

15

Män

2013

7,9

16

Män

2014

9,1

17

Män

2015

10,2

18

Män

2016

11,6

19

Män

2017

13,5

20

Män

2018

15,1

21

Män

2019

14,7

22

Män

2020

13,6

23

Män

2021

12,9

24

Män

2022

12,6

25

Män

2023

10,5

26

Män

2024

11,4

Datakälla: SCB

Kommentar

Befolkningen i Järfälla kommun har ökat kontinuerligt sedan 1998, öven om ökningstakten varierat över åren. Efter en minskad ökningstakt fram till 2022 ökade takten igen 2023. Jäfrälla har en hög befolkningsökning jämfört med andra kommuner. Befolkningen antas fortsätta växa de kommande 10 åren.

Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt året som visas minus antal invånare fem år tidigare, dividerat med antal invånare fem år tidigare. Multipliceras med 100 för procent.

Uppdaterad: 2025-06-24