Gå direkt till sidans innehåll

Förändring i antal invånare

Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Indikator GM. 11. 1

Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.

Antal invånare minus antal invånare fem år tidigare som andel av antal invånare fem år tidigare

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

Kvinnor

1998

4,2

1

Kvinnor

1999

3,8

2

Kvinnor

2000

3,4

3

Kvinnor

2001

4,1

4

Kvinnor

2002

4,1

5

Kvinnor

2003

3,1

6

Kvinnor

2004

2,4

7

Kvinnor

2005

2,0

8

Kvinnor

2006

1,7

9

Kvinnor

2007

2,9

10

Kvinnor

2008

4,1

11

Kvinnor

2009

5,8

12

Kvinnor

2010

6,7

13

Kvinnor

2011

7,5

14

Kvinnor

2012

7,3

15

Kvinnor

2013

7,1

16

Kvinnor

2014

7,4

17

Kvinnor

2015

8,6

18

Kvinnor

2016

9,4

19

Kvinnor

2017

10,6

20

Kvinnor

2018

11,9

21

Kvinnor

2019

11,6

22

Kvinnor

2020

10,9

23

Kvinnor

2021

10,6

24

Kvinnor

2022

10,9

25

Kvinnor

2023

9,4

26

Kvinnor

2024

11,0

Datakälla: SCB

Kommentar

Befolkningen i Järfälla kommun har ökat kontinuerligt sedan 1998, öven om ökningstakten varierat över åren. Efter en minskad ökningstakt fram till 2022 ökade takten igen 2023. Jäfrälla har en hög befolkningsökning jämfört med andra kommuner. Befolkningen antas fortsätta växa de kommande 10 åren.

Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt året som visas minus antal invånare fem år tidigare, dividerat med antal invånare fem år tidigare. Multipliceras med 100 för procent.

Uppdaterad: 2025-06-24