Köpt energi i kommunens verksamhet
Indikator MP2030. 1.4. 1| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kWh/m2) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Järfälla kommun |
2009 |
244,0 |
|
1 |
Järfälla kommun |
2010 |
252,0 |
|
2 |
Järfälla kommun |
2011 |
235,0 |
|
3 |
Järfälla kommun |
2012 |
225,0 |
|
4 |
Järfälla kommun |
2013 |
212,0 |
|
5 |
Järfälla kommun |
2014 |
210,0 |
|
6 |
Järfälla kommun |
2015 |
204,0 |
|
7 |
Järfälla kommun |
2016 |
206,0 |
|
8 |
Järfälla kommun |
2017 |
187,0 |
|
9 |
Järfälla kommun |
2018 |
182,0 |
|
10 |
Järfälla kommun |
2019 |
174,0 |
|
11 |
Järfälla kommun |
2020 |
169,0 |
|
12 |
Järfälla kommun |
2021 |
171,0 |
|
13 |
Järfälla kommun |
2022 |
153,0 |
|
14 |
Järfälla kommun |
2023 |
147,0 |
|
15 |
Järfälla kommun |
2024 |
144,0 |
|
16 |
Järfälla kommun |
2025 |
133,0 |
|
17 |
Järfällahus |
2007 |
140,4 |
|
18 |
Järfällahus |
2009 |
143,9 |
|
19 |
Järfällahus |
2010 |
140,5 |
|
20 |
Järfällahus |
2011 |
143,2 |
|
21 |
Järfällahus |
2012 |
135,5 |
|
22 |
Järfällahus |
2013 |
137,2 |
|
23 |
Järfällahus |
2014 |
137,9 |
|
24 |
Järfällahus |
2015 |
134,1 |
|
25 |
Järfällahus |
2016 |
135,3 |
|
26 |
Järfällahus |
2017 |
135,4 |
|
27 |
Järfällahus |
2018 |
131,5 |
|
28 |
Järfällahus |
2019 |
127,4 |
|
29 |
Järfällahus |
2020 |
125,1 |
|
30 |
Järfällahus |
2021 |
125,1 |
|
31 |
Järfällahus |
2022 |
118,7 |
|
32 |
Järfällahus |
2023 |
118,1 |
|
33 |
Järfällahus |
2024 |
119,3 |
|
34 |
Järfällahus |
2025 |
113,0 |
Kommentar
Kommunens energianvändning per kvadratmeter är högre än Järfällahus, vilket kan bero på olika typer av byggnader. Kommunen har främst lokaler och skolor medan Järfällahus främst har bostäder, vilket påverkar energianvändningen då de används på olika sätt. Dock har kommunen haft en större minskningstakt jämfört med Järfällahus sedan referensåren 2009 respektive 2007.
Järfälla kommun har minskat energianvändningen med drygt 45 procent sedan referensåret 2009. Kommunen nådde redan år 2022 målet om en minskning med 34 procent till 2025 och har under 2025 nått målet till 2030 om att minska energianvändningen med 45 procent jämfört med 2009.
Järfälla kommuns minskade energiförbrukning är resultatet av ett långsiktigt och systematiskt arbete där tekniska åtgärder kombinerats med förbättrade arbetssätt, ökad uppföljning och ett tydligt energifokus i hela fastighetens livscykel. Ett särskilt fokus har lagts på tidiga skeden vid nybyggnation och ombyggnation. Genom att redan i planerings- och projekteringsfasen ställa tydliga energikrav, göra genomtänkta systemval och säkerställa rätt dimensionering av installationer skapas goda förutsättningar för låg energianvändning över tid. Detta minskar behovet av framtida korrigerande åtgärder och bidrar till energieffektiva och driftsäkra byggnader från start.
Parallellt har riktade insatser genomförts i större fastigheter med hög energiförbrukning, där potentialen för besparingar är som störst. Genom fördjupade analyser, optimering av värme-, ventilations- och styrsystem samt justering av driftstrategier har energianvändningen kunnat sänkas utan att kompromissa med inomhusklimat eller verksamhetskrav. En annan viktig faktor är optimering av befintliga installationer i hela fastighetsbeståndet. Genom kontinuerlig genomgång och injustering av tekniska system har anläggningarna kunnat anpassas bättre efter faktisk användning och belastning. Arbetet har även stärkts genom systematisk energiuppföljning och analys. Regelbunden uppföljning av energidata gör det möjligt att tidigt identifiera avvikelser, felaktiga driftförhållanden och förbättringspotential, vilket leder till snabbare åtgärder och mer energieffektiv drift över tid.
Sammanfattningsvis är den minskade energiförbrukningen ett resultat av ett strukturerat och långsiktigt energiarbete, där fokus på tidiga skeden, riktade åtgärder i energitunga fastigheter samt effektiv drift och uppföljning tillsammans har skapat ett hållbart och kostnadseffektivt fastighetsbestånd. Axplock med fastigheter som fått extra energifokus är Järfälla gymnasium, Källtorpskolan, Ulvsättraskolan och Kolarängskolan.
JärfällaHus har minskat energianvändningen med nästan 20 procent sedan referensår 2007 och har därmed kommit en bra bit på vägen till målet om en 30-procentig minskning till 2030. Järfällahus har bland annat bytt ut frånluftsventilation mot nya till- och frånluftsaggregat med värmeåtervinning i tre lokaler under 2024. De har även byggt om två pumprum till undercentraler med värmeväxlare, expansionskärl och ny styr- och reglerutrustning samt bytt termostat- och gruppventiler plus genomfört injustering av värmesystemen för tillhörande byggnader. Detta ingår i ett projekt som genomförs i fyra etapper fram till 2027. De har inventerat och tagit fram en plan för hela fastighetsbeståndet med energibesparingsåtgärder som de kommer att genomföra under de kommande fem åren.