Gå direkt till sidans innehåll

Utsläpp till luft

Indikator MP2030. 2.1. 1

Utsläpp av kväveoxider (NOx) orsakar bland annat övergödning och försurning av skog, mark och vatten. Nedfall av svavel (SOx) orsakar också försurning av mark och vatten. Partiklar (PM10) innehållande svavel kan också resultera i en försurande effekt medan partiklar innehållande kväve kan ha en övergödande effekt. Flyktiga organiska ämnen (NMVOC) är en grupp av föroreningar som i närvaro av solljus och tillsammans med kväveoxider bildar marknära ozon.

Dessa ämnen påverkar inte bara miljön utan även människors hälsa. Kväveoxider är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor. Svaveldioxid kan påverka andningssystemet och lungfunktionen, samt orsakar irritation i ögonen. Grova partiklar (PM10) kan vid inandning ge skadliga hälsoeffekter och påverka både andningsorgan samt hjärt- och kärlsystem. NMVOC kan också påverka hälsan, kronisk exponering för bensen kan leda till leukemi enligt undersökningar.

Utsläpp till luft per år av kväveoxider (NOx), svaveloxid (SOx), grova partiklar (PM10) och flyktiga organiska ämnen (NMVOC) (ton), från samtliga utsläppskällor

Rad-id Mätområde Datum Värde (ton)
0 NOx 1990 655,8
1 NOx 2000 496,7
2 NOx 2005 415,2
3 NOx 2010 347,5
4 NOx 2015 344,7
5 NOx 2020 233,4
6 NOx 2021 222,7
7 NOx 2022 208,0
8 NOx 2023 197,1
9 NOx 2024 175,3
10 SOx 1990 93,3
11 SOx 2000 37,4
12 SOx 2005 19,9
13 SOx 2010 21,1
14 SOx 2015 6,0
15 SOx 2020 2,8
16 SOx 2021 4,5
17 SOx 2022 3,5
18 SOx 2023 3,9
19 SOx 2024 5,1
20 NMVOC 1990 1272,9
21 NMVOC 2000 690,2
22 NMVOC 2005 672,5
23 NMVOC 2010 576,9
24 NMVOC 2015 560,1
25 NMVOC 2020 514,3
26 NMVOC 2021 488,0
27 NMVOC 2022 530,1
28 NMVOC 2023 477,9
29 NMVOC 2024 445,3
30 PM10 1990 132,1
31 PM10 2000 119,0
32 PM10 2005 191,3
33 PM10 2010 174,9
34 PM10 2015 84,2
35 PM10 2020 85,0
36 PM10 2021 87,4
37 PM10 2022 83,3
38 PM10 2023 77,0
39 PM10 2024 76,3
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen

Kommentar

Alla ämnen har haft en nedåtgående trend sedan 1990 även om det stundtals gått upp tillfälligt för vissa.

De ämnen som har haft den största procentuella minskningen sedan 1990 är svaveloxider som har minskat med cirka 94 procent. Minskningen har bland annat skett genom att olja med hög svavelhalt ersatts av olja med låg svavelhalt samt ökad användning av biobränslen. Oavsiktliga bränder står för en stor del av utsläppen av svaveloxider. Den största utsläppskällan av svaveloxider i Järfälla som inte har naturliga orsaker kommer från egen uppvärmning av bostäder och lokaler.

Utsläppen av kväveoxider har minskat med drygt 73 procent sedan 1990 och den största utsläppskällan är transporter som står för ungefär 80 procent. Dock har kväveoxidutsläppen från transporter minskat med över 70 procent sedan 1990. Transporter är även en stor utsläppskälla av PM10 som bland annat bildas vid slitage av vägbanan. Den största utsläppskällan är dock industrin som står för cirka hälften av utsläppen. Anledningen till att vi inte kan se samma stora minskning av PM10 som för övriga ämnen beror på att trafiken har ökat sedan 1990. Minskningen är cirka 42 procent sedan 1990.

Flyktiga organiska ämnen (NMVOC) används som lösningsmedel både inom industrin och av konsumenter. De avgår till luft vid ofullständig förbränning och genom avdunstning. Tidigare kom en stor del av utsläppen från transportsektorn men tack vare effektiva åtgärder, bland annat katalysatorer har dessa minskat. Idag är avdunstning från lösningsmedel inom sektorn produktanvändning istället den dominerande källan. I Järfälla har NMVOC minskat med cirka 65 procent sedan 1990.

För att lättare se trenden för de olika ämnena rekommenderas att välja ett ämne i taget ovanför tabellen.

Data till nyckeltalet hämtas från nationella emissionsdatabasen. För enskilda kommuner är statistiken relativt osäker och bör tolkas med viss försiktighet. Emissionsdatabasen uppdateras årligen, även historiska utsläppsvärden kan uppdateras eftersom utsläppsberäkningarna utvecklas och förbättras kontinuerligt.

Uppdaterad: 2026-06-10